Hur ordnas finansiering till en idrottshall?

Finansieringen av en idrottshall för träning året om är ett pussel som byggs i samarbete mellan flera aktörer. Ett hallprojekt kräver även alltid pengar, utöver produktiva aktörer och arbete på lång sikt. Hur ordnas vanligen finansieringen till en idrottshall?

Flera kommuner saknar möjlighet till mångsidig träning året om. När behovet av en sporthall har identifierats och tagits upp, kan projektet rycka igång på många olika sätt. Det kan föras vidare av antingen kommunen, flera föreningar tillsammans eller av en idrottsförening som står för en eller flera grenar. Oftast grundar man ett särskilt hallbolag till att administrera projektet och verksamheten i hallen.

Beroende på hur projektet realiseras kan hallprojektens budget stiga till en eller flera miljoner. Det är således fråga om väldiga investeringar för kommunerna och föreningarna.

– Finansieringen är oftast helt öppen när man för första gången tar kontakt med oss. Vi kan ge olika alternativ för olika koncept, och budgetpriser som stämmer väl. Man kan samtidigt gå vidare för att se på tekniska lösningar och budgeten, berättar Leif Fagernäs, försäljningschef på Best-Hall.

Finansieringen av en idrottshall kan till exempel bestå av:

• egen finansiering från en eller flera föreningar
• att hallbolaget tar ut ett lån
• finansiering från staden
• statsunderstöd
• eventuellt bidrag från Finlands bollförbund
• sponsring från firmor
• finansiering från enskilda personer

Förbindelse från kommunen gjorde ett hallprojekt i Vihtis möjligt

Ett typiskt krav för att kommunen ska delta i projektet är att föreningens egen finansiering är i ordning. Kommunen kan delta i projektet genom direkt understöd till det, och borga för lån till föreningen eller hallbolaget. Kommunen kan enligt avtal också delta i driftskostnaderna för hallen, eller till exempel köpa dagtider för skolgrupper.

Aura Light Certos Areena i Vihtis, för bruk året om av fotbollsspelare, friidrottare och skolelever, kostade 3,5 miljoner euro. Kommunen hade en stor roll som finansiär av projektet.

– Vihtis kommun lånade oss ett belopp som täckte hela projektet, med en återbetalningstid på 30 år. Lånet ger kommunen betydande ränteintäkter, så arrangemanget var lockande för kommunen. Kommunen stödjer hallen med att årligen köpa alla vardagstider för en klumpsumma, berättar Matti Harju, drivkraften bakom Vihtis hallprojekt och styrelseordförande för Vihdin Jäähalli Oy.

En idrottshall i Esse finansieras av företagen i den nära omgivningen

Kostnaderna för fotbollshallen Esse Elektro-Kraft Arena hölls i schack med talkoarbete. Endast en tredjedel av finansieringen måste finansieras med lånade pengar då de mesta av budgeten på 350 000 euro täcktes med aktiekapital, bidrag och sponsring från företag. Föreningen hade ett eget lån på 150 000 medan staten gav 100 000 euro i understöd. Byborna stöttade projektet och företagen i området stödde slutligen hallbygget med rentav 100 000 euro, vartill även Pedersöre kommun understödde projektet.

Det lokala elbolaget var huvudsponsor och fick utöver sitt namn på hallen även synlighet direkt mot huvudvägen. Övriga företag som sponsrade hallprojektet har fått sina logon på hallens gavel. 

– Företagen deltog i stor utsträckning i Esse IK:s hallprojekt. Ledarna för projektet säger att de även hade kunnat bygga en större hall, om de hade vetat i hur stor utsträckning företagen ivrigt gav sig för att stödja projektet, berättar Fagernäs.

De som byggt en sporthall tillsammans med Best-Hall har även löst finansieringen så här

• Finansiering av hall genom gemensam upphandling av flera föreningar i samma gren och samma område
• Finansiering av hall genom gemensam upphandling av föreningar i olika grenar
• Kommunen eller kommunerna deltar i upphandlingen av en hall antingen genom att investera i hallen eller som låntagare och/eller borgenär för hallen
• Innan bygget inleds kan man för hallprojektet ansöka om statsunderstöd för byggande-av-idrottsanlaggning av Regionförvaltningsverket
• Finlands bollförbund understöder projekt för idrottshall via biståndsprogrammet UEFA Hattrick
• Företagen i det närliggande området finansierar en hall genom att köpa synlighet – lokala företag är ibland mycket ivriga att delta i kostnaderna, till exempel via sin eller någon familjemedlems idrottshobby
• Även privata personer kan finansiera ett hallprojekt och då är det ofta fråga om kärlek till grenen eller orten
• Många föreningar samlar slutligen in pengar från medlemmarna för extra kostnader, eller höjer medlemsavgifterna
• Kostnaderna under driften täcks med bruksavgifter. Kommunerna köper ofta dagtid, och idrottsföreningarna tider på kvällar och under veckoslut.

Planerar ni att bygga en sporthall?

Jag hjälper er gärna att gå vidare!